Snöskottning av tak

Snöskottning av tak2018-12-26T10:23:11+00:00

Rensa taket från snö och is i god tid

För att ytterligare öka taksäkerheten för personer och annat som befinner sig på och nedanför tak bör taken förses med bland annat snörasskydd. Vid töväder sjunker snön ihop på taket, men nya snöfall kan bygga på så att belastningen på takkonstruktionen blir för stor. Taket måste därför rensas från snö och is för att undvika för stora belastningar och förhindra snöras.

Normalt ska snömängden inte överskrida vad takkonstruktionen är dimensionerad för, men snöförhållanden förändras och krav från myndigheten Boverket förändras. Nybyggnation och uppväxande och/eller borttagande av vegetation leder till också till förändrad påverkan. Fastighetsägare behöver därför ha tillsyn över taket.

Snöbelastning på tak

En vanlig uppfattning är att snö blir tyngre när det börjar tina. Så är det inte. Snön blir kompaktare, men tyngden är densamma. Normalt ändras inte snömassans tyngd om den bara sjunker ihop och ingen ny snö faller. Däremot kan snölagrets tyngdpunkt förskjutas.

Det som påverkar belastningen på taket är om det kommer mer snö som lägger sig ovanpå den gamla snön. Börjar det regna kan tyngden öka om snön på taket tar upp mer vatten än vad som droppar ner från taket. Ofta lagras en stor del av regnet i snön vilket också ökar tyngden på taket. Hur mycket tyngre det blir är svårt att bedöma då en del av regnvattnet kanske rinner ner från taket och att fördelningen kan bli ojämn på grund av rörelser i snön samt olika hinder på taket.

Snödjupet på marken är ett bra riktmärke

Ett bra sätt att bedöma hur mycket snö som finns på taket är att mäta snödjupet på marken. Man använder sedan en omräkningsfaktor på 0,8 – 2,0 beroende på takform och taklutning.

Snöns densitet (täthet)

Nyfallen snö har en densitet av 30–100 kilo per kubikmeter. Det innebär att 100 millimeter nyfallen snö motsvarar 3–10 millimeter nederbörd i form av regn.

Vid beräkning av snölast gäller att en millimeter smält snö på en kvadratmeter motsvarar en liter eller ett kilo vatten. 100 millimeter vindpackad snö med densitet 200 kilo per kubikmetermotsvarar 20 millimeter vatten eller 20 kilo på en yta av en kvadratmeter.

Olika snö väger olika mycket

Snötyp:

  • Mycket fluffig snö <30 kg/m3
  • Nyfallen torr nysnö 30–100 kg/m3
  • Våt nysnö 100–200 kg/m3
  • Vindpackad nysnö 200 kg/m3
  • Packad senvintersnö 200–300 kg/m3
  • Vårsnö under avsmältningens slutskede 400 kg/m3

Snöbelastningen kan vara mer än tio gånger större beroende på om det är en mycket fluffig snö eller vårsnö som ligger på taket.

Taket bör skottas för säkerhetens skull

Vid takskottning bör man lämna kvar ett lager av 10–20 centimeter snö på taket för att skydda takbeläggningen. Vid större taklutningar kan snön ofta skjutas iväg så att den glider av taket. Flackare tak måste däremot skottas för hand.

Det är tungt att skotta snö. En snöskyffel väger cirka 1,5 kilo och rymmer cirka 50 liter snö. Varje spadtag kan då väga mellan 3–20 kilo, beroende på snötyp. Det är också ett högt, halt och kallt arbete som kräver att det finns taksäkerhetsutrustning som är dimensionerad för att förankra personlig fallskyddsutrustning i så att takskottning kan utföras säkert.

Snö och is på tak

Nysnö väger 30–50 kilo per kubikmeter. Fuktig snö, eller snö som fylls på och ligger länge på taket, kan bli mer än tio gånger så tung. Kraftiga temperatursvängningar med omväxlande snöfall kan också göra taket till en lavinfara på grund av olika snöskikt som kan glida på varandra. Taket måste därför kontinuerligt bevakas och vid behov rensas från snö och is.

Takformen har betydelse för snöansamlingar

Avsatser, veck och uppbyggnader på taket stör luftrörelserna så att snö kan samlas ”på hög” på de ställen av taket där det är lä. Tak med sådan utformning kräver noggrann dimensionering samt extra tillsyn och kontroll för att undvika rasrisk eller för stora punktlaster på takkonstruktionen och andra anordningar på taket.

Ytskikt och monteringsdetaljer

Monterad utrustning, till exempel takstegar, gångbryggor och paraboler påverkar drivbildning och hindrar snö från att glida av taket. Deras infästningar måste därför dimensioneras så att de klarar aktuella belastningar.

Det finns alltid risk att tak, snörasskydd och annan takutrustning kan överbelastas av snö. I sådana fall måste snön omedelbart avlägsnas från taket!

Snölasten på ett tak

På pulpettak, utan snöfickor, räknar man med att det är cirka 80 procent av den snömängd som finns på marken. Beroende på i vilken snözon byggnaden är kan man därför teoretiskt uppskatta mängden snö på taket.

På högre höjder brukar det vara något kallare på vintern. Mer av nederbörden kommer då som snö och ger då större snömängd än det statistiska värde som snözonen representerar. Samma gäller för sluttningar i höglänt terräng och dalgångar där det lokalt kan komma större snömängder.

Snömängden på ett tak beror även på var huset står. På små byggnader som står öppet kan snön blåsa av från taket, även på tak som är brantare än 60 grader. Står huset nära höga träd eller andra högre byggnader brukar snön oftast ligga kvar på taket. På stora tak kan snön ligga kvar eller samlas i drivor beroende på hur det blåser.

På sadeltak räknar man med att 110 procent av snömängden på mark kan belasta taket. På mycket stora tak beräknas det ligga kvar 100 procent, alltså är det lika mycket snö på taket som på marken. På ställen där det ofta blåser starkt från samma håll brukar snö samlas på takets läsida så att ena takhalvan får större snömängder, vilket i sämsta fallkan snedbelasta takkonstruktionen.

Ta fram en takskottningsplan

En takskottningsplan beskriver när och hur taket ska skottas. För större byggnader bör konstruktören leverera en takskottningsplan i samband med att byggnaden överlämnas till byggherren. Planen ska sedan finnas tillgänglig för de som ska skotta taket.

Takskottningsplan kan bland annat visa:

  • Uppmärksamma områden där det finns särskild risk för snöansamling.
  • Hur kontroll av snömängd ska utföras.
  • Hur snöskottningen ska utföras.

Takskottningsplanen ska hållas aktuell och ska anpassas till eventuellt nya förhållanden och situationer som kan uppstå.
Läs mer här (PDF)

Håll koll på snömängden

Nyfallen snö väger cirka 30 kilo per kubikmeter, det gör att 30 centimeter nysnö väger cirka 10 kilo per kvadratmeter, 40 centimeter cirka 12 kilo och så vidare. Framåt senvintern sjunker gammal snö ihop av sin egenvikt och av värme. Det kan även komma mer snö eller regn som stannar kvar i den befintliga snön på taket vilket leder till ökad vikt. Det kompakta snölagret kan då väga mycket, trots att det inte är speciellt tjockt. Skulle den plötsligt glida av på ena takhalvan kan det leda till snedbelastning så att takkonstruktionen brister. Detta kan drabba exempelvis snålt dimensionerade ekonomibyggnader och lador.

För många tak är det skottår varje år!

Tak ska skottas när det finns risk för snöras, eller att takkonstruktionen inte håller för den snömängd som finns på taket. Taket behöver också rensas från snö och is om det finns otätheter där vatten kan tränga in eller värme kan tränga ut och ge upphov till istappar.

Risk för överbelastning

Om man redan tidigt på vintern har mycket snö på marken så är det även mycket snö på taket. Stora snömängder i samband med stark vind och olycklig vindriktning kan också göra att delar av taket belastas av stora snömängder.

Man bör då på ett säkert sätt gå upp på taket och kontrollera snömängden på olika ställen. Har mer än halva vinterns beräknade snömängd kommit redan tidigt på vintern bör man skotta de delar av taket som har mycket snö.

Snöskottningens gyllene regel:

Skotta inte rent mot takytan, det ökar risken för att skada taktäckningsmaterialet!

Vilka belastningar är din byggnad byggd för?

Det kan skilja mycket på när man har byggt, snözon och vilken taklutning man har.
Vi rekommenderar alltid att man ska skotta sitt tak vid mycket snö.
Nedan finns de mer vanliga taklutningarna, men finns inte din taklutning med så är det bara att höra av sig.
Det som är bra att veta är vilken snözon ni har samt vilken taklutning det är på taket (grader).
När fick du bygglovet eller byggde en byggnad utan bygglov?

  Fram till 31/12 2010 (om du har byggt bygglovsfritt hus eller sökt bygglov fram till detta datum)

  Från 1/1 2011 till 31/12 2015. (om du har byggt bygglovsfritt hus eller sökt bygglov under denna period)

  Från 1/1 2016 och framåt (om du byggt ett bygglovsfritt hus eller sökt bygglov under denna period)